Området har under 1700-talet och större delen av 1800-talet legat som en ö utanför den egentliga stadsbebyggelsen. Det är inte förrän vid sekelskiftet som den mer stadsmässiga bebyggelsen börjar närma sig Kvarntorgsområdet.
Till en början sker det längs Infartsgatan eller nuvarande Eriksgatan, men också Föreningsgatan börjar få en alltmer sammanhållen stadsmässig karaktär. Flervåningshus byggs t.ex. i kv. S:t Göran. Husen visar tydligt på de skillnader som fanns mellan den folkliga arkitekturen på värnarna och den reglerade stadens arkitektur som nu på allvar börjar konkurrera om kvartersmarken. I kvarteren mellan Stora Norregatan och Regeringsgatan uppförs några hyreshus kring sekelskiftet men den egentliga utbyggnaden låter vänta på sig till 1930-talet och senare. Då byggs t.ex. kv. Berzelius efter ritningar av stadsarkitekten Frans Ekelund.
